Känner du igen dig och vill dela dina erfarenheter?

Vi tror att de barn och ungdomar som vi har träffat bara utgör en liten del av alla omsorgsgivande unga som finns i Stockholm. Under förstudien har vi etablerat en arbetsgrupp med bas i Botkyrka kommun som vill fortsätta driva vidare projektet. Gruppen består av aktörer från både offentlig och idéburen sektor som möter omsorgsgivande barn och ungdomar i sin vardag. Arbetsgruppen träffas med jämna mellanrum och blir ett forum för gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte under projektets gång.

Känner du som är barn eller förälder igen dig i berättelserna och vill dela dina erfarenheter? Hör av dig till oss så tar vi kontakt med dig inom några dagar. Vi vill prata med både barn, ungdomar och föräldrar. Du bestämmer själv vad du vill dela med oss och vad du inte vill berätta om. Alla röster kommer att behandlas anonymt.

Träffar du som yrkesverksam omsorgsgivande barn och ungdomar? Kontakta gärna oss. Vi söker personer som vill delta i arbetsgruppen eller kan tänka sig att bli intervjuade.

Vi vänder oss i första hand till personer i Stockholmsområdet. Kontakta Hanna på Förnyelselabbet eller Saber på Botkyrka kommun om du vill delta.

hanna.andersson@svid.se
0765 430 145

saber.mehdizadeh@botkyrka.se
0724 530 538

Ladda ner broschyr 

Projektbeskrivning

Under våren 2019 fick Förnyelselabbet i uppdrag av socialförvaltningen på Botkyrka kommun att göra en förstudie om hur nyanlända omsorgsgivande barns situation ser ut i Botkyrka.

Begreppet omsorgsgivande betyder att ett barn får ta ett vuxet ansvar för saker som egentligen föräldrarna har ansvar för. Begreppet delas inom forskningen in i relationell, emotionell och ekonomiskt omsorgsgivande. Till det relationella räknas till exempel hushållssysslor, språk- och kulturförmedling och vårdande eller omhändertagande av familjemedlemmar. I det emotionella involveras barnet i en högre grad och blir ofta den som bemöts som den vuxna i hushållet; här ingår att trösta föräldern och att ta emot information och behöva fatta vuxna beslut i kontakt med myndigheter. I det ekonomiska omsorgsgivandet ingår försörjning och att sköta hushållets ekonomi.

Två andra centrala faktorer är om aktiviteten sker återkommande eller sporadiskt och hur omfattande ansvarsnivån är, det vill säga hjälper barnet till eller är barnet ytterst ansvarig för att aktiviteten blir gjord. I Sverige finns det i nuläget begränsat med forskning inom området så förstudiens teoretiska ramverk är byggd på hur internationell forskning beskriver begreppet. Utifrån dessa beskrivningar är det möjligt att ringa in vem som teoretiskt sett ingår i målgruppen. Men vem som utifrån den egna upplevelsen identifierar sig som omsorgsgivande är svårare att säga. Enligt en enkät från Linnéuniversitetet anser sig 7 procent av alla barn i Sverige mellan 15 och 18 år utföra omsorgsgivande aktiviteter i hushållet (2019). Av dessa är utlandsfödda kraftigt överrepresenterade. I förstudiens slutsatser kommer vi fram till att migration ofta påverkar föräldrarnas situation negativt, vilket kan förklara den stora andelen. Att vara omsorgsgivande barn behöver inte nödvändigtvis leda till allvarliga effekter. Forskning visar dock att omsorgsgivande barn riskerar minskade möjligheter att utveckla sociala nätverk och delta i fritidsaktiviteter, svårighet i övergång från barndom till vuxenliv, svårighet att fullfölja skolgång, psykisk ohälsa och ökad självmordsrisk.

Inom forskningen saknas överlag ett barnperspektiv. Målet med förstudien har varit att lyssna på hur barn och ungdomar själva beskriver sin situation. Med den här sidan vill vi synliggöra målgruppens berättelser.

Om förstudien

Vi har hittills träffat 13 barn och ungdomar mellan 8 och 20 år. Några har flyttat till Sverige med sin familj, andra har flytt ensamma. Av de ensamkommande har en del återförenats med sin familj i Sverige medan andra har kvar familjen i hemlandet.

I förstudien har vi valt att inkludera personer över 18 år som fortfarande läser på gymnasiet. I all text benämns personer upp till 18 år som barn och personer mellan 18 och 20 år som ungdomar.

Ordet nyanländ är främst ett begrepp som används av myndigheter. Hur länge någon räknas som nyanländ varierar beroende på myndighet. De barn och ungdomar som har deltagit i förstudien har bott i Sverige mellan fyra och sju år.

Om Förnyelselabbet

Förnyelselabbet verkar i mellanrummen genom att synliggöra frågor som hamnar mellan stolarna. Vi samlar invånare och aktörer i labb där vi gemensamt utforskar framtidsscenarier och situationer som skaver. I vår process finns utrymme för både konstnärliga utforskningar och kvantitativ research. Förnyelselabbet drivs av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och finansieras av Allmänna Arvsfonden.